tisdag 29 januari 2019

ISK, KF eller aktiedepå- vad ska man välja?

I de allra flesta fall är en ISK eller en KF att föredra, framför en vanlig aktiedepå. Men vad ska man välja?


Image courtesy of Loveluck at FreeDigitalPhotos.net
Inlägget innehåller affiliatelänkar.

ISK

2012 införde riksdagen möjligheten att investera i ett ISK (investeringssparkonto) för att stimulera ett ökat sparande i aktier, fonder och andra finansiella instrument (t.ex. optioner) utan att det medför krångliga deklarationsregler. ISK
I praktiken innebär det att utdelningar och kapitalvinster inte behöver deklareras i inkomstdeklarationen, utan är skattefria. Istället schablonbeskattas hela innehavet på kontot. Skatten är baserad på föregående års statslåneränta. Schablonskatten tas ut oavsett om värdet på investeringssparkontot ökar eller minskar och dras automatiskt på deklarationen. Du kan kvitta din schablonintäkt mot t.ex. ränteutgifter, och kvittningen sker automatiskt i deklarationen.
Ett ISK kan endast ägas av en privatperson (eller ett dödsbo). Du kan alltså inte äga ett investeringssparkonto tillsammans med någon annan. Juridiska personer, till exempel företag, kan inte heller inte investera genom ett ISK.
Med aktier placerade i ett ISK har du även rösträtt vid bolagsstämmor, eftersom du själv äger aktierna (i motsättning till en kapitalförsäkring, där banken äger dina aktier). 

Skatten på ISK var för 2018 0,447 % för 2018 men höjs i 2019 till 0,453%. 
  

KF

En kapitalförsäkring ägs av din bank, och du är förmånstagare. Däremot är det du som väljer var pengarna ska placeras.
Utländska aktier som ger utdelning bör du lägga i en KF eftersom du då får tillbaka den utländska källskatten, även om det kan ta lite tid. Dessutom får du, eller ditt kapitalförsäkringsbolag, kvitta utländsk källskatt på utdelningar mot schablonbeskattningen av kapitalförsäkringen. Skatten i ett KF betalas fyra gånger per år till kapitalförsäkringsbolaget. En annan fördel med KF (kapitalförsäkring), är att du kan skriva över förmånstagaren på en annan person, till exempel ett barn. De aktier du äger i en KF, ger inte rösträtt till årsstämman, då det är banken som äger aktierna, och de ger heller inte de aktieägarförmåner du eventuellt kan få som aktieägare.

Aktiedepå

Aktiedepå är den "ursprungliga" kontoformen för aktieägande. I en aktiedepå sker beskattningen inte schablonmässigt, utan du skattar 30% på beloppet när du säljer med vinst, och när du får en utdelning. Du kan kvitta vinster mot förluster, men måste själv deklarera dina affärer på den blankett som heter K4. Detta kan många banker hjälpa till med, så att du får en förtryckt K4. Du har rösträtt på de aktier du äger i en depå.  


 

Konklusion

Om du är ny i investeringsvärlden, skaffa ett ISK och ett KF hos Avanza eller Nordnet. Den enda osäkerheten med ett ISK i förhållande till andra kontoformer, är att man inte vet om politikerna plötsligt beslutar sig för att ändra beskattningen till något mindre fördelaktigt. När det gäller utländsk källskatt, så är det smidigare att ha utländska värdepapper i ett KF och svenska i ett ISK. 
Spelar det roll vilken om man använder Nordnet eller Avanza? Knappast, det är en smaksak, då den största skillnaden ligger i layout på hemsidan osv. Kundservice och tjänsteutbud är snarlika. 
*Avanza och Nordnet tar inte ut någon avgift för att ha ett KF
 

torsdag 10 januari 2019

REITs


REIT (Real Estate Investment Trust) är en bolagsform äger eller finansierar kommersiella fastigheter så som kontorsbyggnader, sjukhus, hotell och varuhuskomplex. De ger småsparare en möjlighet att investera i typer av fastigheter som annars kan vara svåra att komma åt. En REIT kan vara specialiserad i en typ av fastigheter, eller ha en mer diversifierad portfölj. 
Bolagsformen är underlagd en särskild form för beskattning, som i praktiken innebär att de inte betalar någon skatt alls, så länge de delar ut minst 90% av vinsten till ägarna. 
Generellt kan man säga att REITs som grupp är något av den mest högavkastande investeringen på börsen. Många REITs har utdelning varje månad, vilket gör dem attraktiva om man har en investeringsstrategi med fokus på utdelningar, eftersom de ger ett stabilt kassaflöde i portföljen. 
Det finns fyra amerikanska REITs som är så kallade "Dividend Aristocrats", vilket innebär att de har höjt sin utdelning minst 25 år i följd, nämligen:
  • Federal Realty 
  • Realty Income
  • Universal Health Realty Income Trust
  • National Retail Properties
Utöver dessa så finns ytterligare tre REITs (Essex Realty, Tanger Factory Outlets och Urstadt Biddle) som konsekvent har höjt utdelningarna 24 år i sträck. Dessa sju REITs utgör en bra bas om man vill börja investera i amerikanska fastighetsfonder. 



Som med alla investeringar, så är även REITs förbundet med en risk. Den förmodligen största risken som påverkar kursen på REITs är en räntehöjning. Orsakerna är flera, men framför allt så innebär en högre ränta att investerare har möjlighet att placera sina pengar i säkrare investeringar (räntebärande papper, till exempel), och risken förknippad med REITs blir mindre attraktiv vilket gör att investerare "kräver" en högre avkastning när risken stiger.  

REITs är, trots risken, ett bra sätt att diversifiera sin portfölj på. 
Kom ihåg att det är skattemässigt mest fördelaktigt att ha sina REITs i en kapitalförsäkring, då man får tillbaka den utländska källskatten automatiskt.